I lördags kl. 18:00 avgick Romantika från frihamnen i stockholm med mig, jeanette och mamma ombord :) Den kvällen hade vi jätteroligt, då vi klätt upp oss, sminkat oss och vi var på ett strålande humör. Vi satte oss i baren och hade en riktig tjejkväll. Vilket var längesen jag hade med mamma och syrran :)

Nästa dag anlände vi till Tallin. Vi såg redan när vi tittade ut från hyttfönstret att det blåste ganska hårt så vi klädde oss varmt. Jag hade 3 lager på mig! Och så rätt vi hade. Vindarna piskade oss i ansiktet och snön kändes som grus! Och det var små steg som gällde, om vi inte ville landa på arslet :) Men det var ganska kul ändå eftersom man inte vart med om snöoväder på länge. Ja, okej, det var kul tills vi skulle gå tillbaka till fartyget, då hade vi nämligen motvind och fick snö i hela ansiktet och man såg inte 1 meter framför sig. Och då skulle vi också bära på tunga påsar! När vi kom till terminalen kunde vi inte gå ombord på båten eftersom de fått problem med rampen p.g.a stormvindarna. Så vi fick vänta i terminalen och när vi väl sitter där går strömmen! Det var verkligen strom! Men efter 30-40 kunde vi gå ombord igen. Men jag kan säga att det var obehagligt att gå på rampen som vibrerade av vindarna!

Väl ombord på båten var det hytten som gällde, där det var varmt och skönt. Och där kunde man se hur vågorna slog upp mot land, och det var stora vågor kan jag säga! Vi vart därför inte överaskade när det gick ut ett meddelande i högtalarna att avgången blivit uppskjuten 2 timmar.

2 timmar senare lämnar vi faktiskt Tallin, med hjälp av 2 bogseringsbåtar. Otroligt att man ger sig ut på öppet hav när man inte än kan ta sig ut ur hamnen på egen hand? Och när vi lämnar Tallin kommer ytterligare ett meddelande ut på högtalarna; "Om ni hör detta larm under resans gång bege er till däck 6 och förbered evkauering..." Låter tryggt, va? Nä!

Personalen ombord hade varit smarta nog att sätta ut spypåsar överallt på fartyget. Det gungade riktigt ordentligt kan jag lova! Och jag som inte än är känslig mådde illa.

Vi överlevde men har ingen större lust att åka båt på ett tag... // Jess